An abundance of Katherines
av John Green, 2006
Colin har precis gått ur high school och har redan hunnit detja 19 tjejer. 19 Katherines. Han är förkrossad efter att ha blivit dumpad av den senaste Katherine. Colins bästa, och enda, vän Hassan, tar på sig uppdraget att ta med Colin på en road trip för att han ska må bättre. Men Colin har ett eget uppdrag, ett uppdrag som ska låta honom gå från att vara ett underbarn till att bli ett geni, han ska komma på en matematisk sats som kan tyda hur förhållanden ska sluta.
Ett citat ur boken: What is the point of being alive if you don't at least try to do something remarkable?
Jag vet inte ens vart jag ska börja när det gäller den här boken. Det är min älskade John Green och hans ord kan väl inte beskrivas som något annat än underbara? Han fick mig inte att gråta den här gången, men nog fick han min hjärna att börja jobba. Så här när jag lagt ifrån mig boken inser jag att jag kan känna igen mig en del i även dessa karaktärer och jag önskar nästan att jag vore dom. Det gick snabbare än vad jag trodde att läsa ut den, jag flydde verkligen in i boken, jag ville veta hur det skulle sluta. Mitt tempo kan också bero på att jag aldrig har skrattat så mycket av en bok som jag gjort när jag läst den här. Och då menar jag inte att dra på mungiporna lite, att le och kanske mentalt skratta, nej, jag har skrattat högt! Önskar dock att jag kommit in i den något snabbare, och... jag vill veta mer om vad som händer sen!!
An abundance of Katherines får...
4 av 5 likes!