Noah och Jude är tvillingar och som små är de väldigt nära, även fast Jude är den som pratar och tar risker medan Noah bara sitter och ritar. På senare dagar pratar de knappt. Något hemskt har hänt som gör att Jude inte pratar och är längre och Noah har slutat rita. 

 

Ett citat från boken: "I love you" I say to him, only it comes out, "Hey."

 

Brände igenom den här boken på ca 3 dagar, vilket är rätt sjukt för att vara mig. Fastnade väldigt lätt och kunde sitta i flera timmar och läsa i taget. Med andra ord - den var bra! Varannat kapitel handlade om var sin tvilling och utspelade sig under två olika år. Väldigt spännande, full av kärlek. Saknar jag något? Kanske en längre avtoning, man kan aldrig få för mycket info om vad som händer sen.

 

I'll give you the sun får...

 

4 av 5 likes!

 

Khadgar är en ung magiker som har blivit utvald till att bli den store magiker Medivhs lärling. När han kommer dit känner han sig mer som en assisent men vägrar att ge upp chansen att få bli upplärd av Medivh.

 

Ett citat från boken: You can either plan to be eternally vigilant and ready, eschewing life as we know it, or be willing to enjoy life and pay the price.

 

Meh. Som förra boken - ovärd att läsa om man inte spelar WoW. Tog rätt lång tid att komma in i den. Har ärligt talat inte så mycket att säga om den, vilket jag antar säger en del. Den var okej, men nu är jag glad över att inte läsa med Warcraft på ett tag. 

 

The last guardian får...

 

1 av 5 likes!

Orcerna brukade leva i mindre klaner, på sitt eget område. De träffade bara de andra orcklanerna två gånger per år. De brydde sig inte om draeneierna som levde i närheten. Deras enda fiende som de slogs mot ibland var ogres. Allt detta ska snart vändas upp och ned när en korrupt draenei vill använda orcerna för att utrota alla andra draeneier. 

 

Ett citat från boken: We all are weak, in one way or another. It does not matter the species.

 

Jag kom inte lika lätt in i den här boken som jag gjorde med Lord of the clans. Många perspektivsbyten och det faktum att jag visste vad allt ledde upp till och vad det skulle mynna ut i gjorde att jag inte riktigt fastnade för några karaktärer. Även om mitt WoW otp får rätt mycket plats i boken. Efter den här boken har jag ännu mer förståelse för orcerna och jag är faktiskt lite taggad på att spela som en. Egentligen var det ingen indblowing bok på något sätt, men nu när jag väl satt mig in i hela den här världen så uppskattar jag att jag läst den. Skulle jag rekommendera den till någon som inte spelar? Troligtvis inte.

 

Rise of the Horde får...

 

2 av 5 likes!

Orcen Thrall växer upp bland människor, tittad på som ett monster och tränas till att bli ett vapen mot sitt eget folk. Med åren växer han och blir större och starkare än alla människor i hans omgivning, samtidigt växer hans nyfikenhet om vart han egentligen kommer ifrån och hör hemma samt hans vilja att bli fri. 

 

Ett citat från boken: Until you bury him in your heart, you won't be able to bury him deep enough.

 

Som sagt  är det min killes bok, jag hade troligtvis aldrig plockat ner den från hyllan i en bokaffär - även om jag nu spelar World of Warcraft. Jag har aldrig direkt varit ett fan av orcer, gissar att den mindseten kommer från Sagan om Ringen, men den här boken fick mig att ändra på det. Orcer kan vara riktigt schyssta. Två stora pluspoäng för den här boken är: 1. Den är skriven av en kvinna! Fler kvinnor in i spel världen och allt som hör till please! 2. Blizzard, företaget bakom Warcraft spelen ligger också bakom den här boken. Det är legit fakta och historier bakom det som sker i spelen, vilket är typ drömmen inom alla fandoms. Kort sagt är jag glad över att det inte bara var en fanfiction. I slutändan måste jag väl ändå dock betydsätta den efter mina vanliga "kriterier", uppkom det gråt, skratt eller andra starka känslor? Jag varken grät eller skrattade men jag blev sur och äcklad av en karaktär, och det var spännande på flera ställen vilket verkligen lockade till fortsatt läsning. 

 

Lord of the clans får...

 

3 av 5 likes!

 

Vi läser det som Tolkien i olika tillfällen och texter skrivit om Beren och Lúthien, ett omtalat kärlekspar som nämns i nästan alla Tolkiens berättelser. Beren är på väg hem efter att ensam ha överlevt ett slag mot Morgoth. Det är då han för första gången ser Lúthien som dansar i skogen. Hon är det vackraste han sett och vill vara med henne. Hennes pappa, som var kung, tycker inte att Beren är värdig hans dotter och säger att han bara tillåter deras förhållande om Beren konfiskerar en Silmaril från Morgoth...

 

Ett citat ur boken: Behind closed doors they sat, while Beren told his tale

 

Efter Silmarillion var jag lite bekant med deras kärlekshistoria men det kändes ändå värt att få den här fördjupningen. På ett sätt var den mer lättläst än Silmarillion eftersom den inte var så komplex och handlade om så mycket och många oliak skeenden. Dock var den lite svår att hänga med i eftersom det är stycken från olika texter som är ihopsatta. Man läste allt minst två gånger och det var svårt att hålla koll på vart man slutat i en viss text när man några sidor senare kom tillbaka till den texten igen. Tankarna gick typ "Men vänta, dog inte den här karaktären nyss?" eller "Jag trodde den här karaktärer satt fängslad..." innan man inser att man hoppat tillbaka itiden för att läsa samma händelse en gång till från ett lite annat perspektiv. Men det gick ändå rätt fort att ta sig igenom boken. Jag fastnade extra mycket för textstyckena som var skrivna i vers och på rim (därför jag valde ett sånt citat). Man fick ett väldigt flyt i läsningen.

 

Beren and Lúthien får...

 

4 av 5 likes!